Cancervaccin på gränsen till genombrott

Källa: Cancerfonden

Utvecklingen av cancervaccin kan snabbas på tack vare den internationella kraftsamling som gjordes för att framställa covid-19-vaccin. På sikt kan cancerformer som i dag saknar bot bli möjliga att behandla. Men vad är egentligen ett cancervaccin?

 

Två kvinnor i labbrockar i ett laboratorium.
Forskarna Anna-Karin Olsson och Anna Dimberg leder varsin forskargrupp vid Uppsala universitet men arbetar också tillsammans, just nu i ett projekt om hur cancervaccin kan förstöra blodkärlen i tumörer för att på så sätt få tumören att sluta växa.

 

Ordet cancervaccin kan vara förvirrande. När vi hör ordet vaccin tänker vi främst på ett läkemedel som tas i förebyggande syfte, men cancervaccin är framför allt en behandlingsform.Att det ändå kallas vaccin beror på att principen är densamma som för traditionella vacciner; immunförsvaret ska aktiveras och lära sig känna igen ett främmande ämne för att kunna attackera det.

– I grunden är cancervaccin en slags immunterapi, säger cancerforskaren Anna Dimberg.

Vaccin som behandling

Vi träffar henne och forskaren Anna-Karin Olsson, specialiserad på cancervaccin, vid Uppsala universitet där de är verksamma.

– Vaccin mot cancer talar om för immunsystemet att rikta sig mot förändrade proteiner, sådana som får cancertumören att växa, och ges till patienten när sjukdomen brutit ut.  En cancercells förändrade proteinuppsättning är unik och det går därför inte att förutspå hur en patients vaccin bör se ut – därför kan det inte ges förebyggande.

 

“Det är mycket svårare att göra vacciner mot dessa
kroppsegna proteiner än mot ett virus eller en bakterie. ”

 

Det är den stora skillnaden i jämförelse med traditionella vacciner.

kvinna vid mikroskop
Anna-Karin Olsson har i sin forskning visat att ett vaccin som riktar sig mot ett protein som heter Galectin-1, kan få malignt melanom att växa långsammare hos möss.
Anna-Karin Olsson förtydligar komplexiteten.

 

– Majoriteten av cancervacciner kommer att riktas mot proteiner som kroppen tillverkar själv men som har små förändringar. De förändringarna kan finnas hos själva tumörcellen men även i tumörcellernas omgivning. Det är mycket svårare att göra vacciner mot dessa kroppsegna proteiner än mot ett virus eller en bakterie.

Får tumören att sluta växa

Både Anna-Karin Olsson och Anna Dimberg har under många år fått stöd från Cancerfonden, något som haft stor betydelse för de framsteg deras forskning gör. De leder varsin forskargrupp vid Uppsala universitet men arbetar också tillsammans, just nu i ett projekt om hur cancervaccin kan förstöra blodkärlen i tumörer för att på så sätt få tumören att sluta växa.

Anna-Karin Olsson har i sin forskning också visat att ett vaccin som riktar sig mot ett protein som heter Galectin-1, kan få malignt melanom att växa långsammare hos möss.

Just malignt melanom tror Anna-Karin Olsson kan vara en av de första sjukdomarna som behandlas med vaccin.

– Det är en cancertyp som i dag svarar bra på immunterapi. Men jag tror att vaccin kan vara väldigt brett applicerbart. Inom några år hoppas jag att vaccin kan ges till patienter med diagnoser som vi idag saknar behandling mot.

människor i labbrock ser på ett vävnadsprov
Forskare som arbetat med cancervacciner har studerat metoden i många år och när världen ropade efter ett vaccin mot covid hamnade deras forskning i fokus.

 

Det gäller i högsta grad Anna Dimbergs forskning. Hon är specialiserad på en allvarlig form av hjärncancer som heter glioblastom.  Den drabbar cirka 400 personer i Sverige varje år och är den vanligaste formen av hjärncancer. I dag saknas bot.

– För de patienterna är det jätteviktigt att vi får något som verkligen fungerar. Genom att boosta dagens metoder för immunterapi med vaccinering skulle man kunna få fler patienter att svara på behandling, säger Anna Dimberg.

Koppling till covid-19-vaccin

Forskningen om cancervaccin har pågått sedan 1990-talet och det finns en tydlig koppling till vaccinet mot covid. Forskarna som ligger bakom covidvaccinet har nämligen dragit nytta av forskningen om cancervaccin.

 

“Det är forskningen om cancervaccin som
varit till gagn för utvecklingen av covidvaccin.”

 

Vaccinet som blev genombrottet för att bromsa covidpandemin är ett så kallat mRNA-vaccin. I stället för att ge en mikrodos av ett försvagat virus, som är den traditionella formen av vaccin mot virussjukdomar, aktiveras immunsystemet genom att tillföra mRNA.

Det är en typ av arvsmassa från – i det här fallet – SARS-CoV-2 viruset (viruset som orsakat covid). Att ge mRNA i stället för protein, virus eller bakterier är både snabbare, billigare och enklare.

Forskning som pågått länge

Forskarna som arbetat med cancervacciner har studerat metoden i många år och när världen ropade efter ett vaccin mot covid hamnade deras forskning i fokus.

Läkemedelsbolaget Biontech som låg bakom det första mRNA-baserade covidvaccinet, startades för övrigt för att ta fram ett vaccin mot cancer.

– Det är forskningen om cancervaccin som varit till gagn för utvecklingen av covidvaccin. Här fanns det forskning sedan 1990-talet och att de var så snabba på Biontech att förstå att det här kan vi använda för covid, det var fenomenalt, säger Anna Dimberg.

kvinna i labbrock i labbet
”Vaccin mot cancer instruerar immunsystemet att rikta sig mot förändrade proteiner, sådana som får cancertumören att växa, och ges till patienten när sjukdomen brutit ut”, säger forskaren Anna Dimberg.

De vaccin som Anna-Karin Olsson utvecklar är inte mRNA-baserade men de skulle kunna bli, med flera fördelar till följd.

– De vaccin som jag arbetar med bygger på att vi producerar protein i labbmiljö som vi sedan kan ge till patienten i form av en injektion, men ännu har vi inte testat vaccinet på människor. Att använda mRNA är att ta en genväg och låta kroppen tillverka de vaccinproteiner som vi annars gör i labbet, säger Anna-Karin Olsson.

– Det är dyrt och komplicerat att tillverka ett protein som ser ut på rätt sätt i laboratorium. Kroppen är mycket bättre på att göra det. Om vi i stället kan ge mRNAt direkt kan personens egna celler producera proteinet som aktiverar immunsystemet.

Tekniken enormt effektiv

Kan cirkeln nu slutas så att cancervaccin får det genombrott som forskningen eftersträvat så länge?

– Det tror jag. Vi har hunnit testa tekniken, säkerheten och hela produktionskedjan. Det kommer att vara en jättefördel för utvecklingen av cancervaccin, säger Anna-Karin Olsson.

– Jag håller med, säger Anna Dimberg. Man tvingades att på kort tid prova tekniken och det visade sig att den var enormt effektiv. Det stora intresse för mRNA-vaccin som nu uppstått kan leda till nya möjligheter.

Vaccin mot hundratals sjukdomar

Men det finns en stor och viktig skillnad mellan vaccin mot cancer och mot covid. All sjukdom i covid orsakades av ett virus. Så är det inte med cancer.

– Det vi kollektivt kallar för cancer är egentligen flera hundra olika sjukdomar, säger Anna-Karin Olsson.

– Cancervaccin designas därför mot olika tumörformer och för att passa olika patienter, fortsätter Anna Dimberg. Det går alltså inte att ha samma kraftansamling av forskning som vid utvecklingen av covidvaccinet. Det kommer inte att bli så att forskare över hela världen nu börjar göra ett specifikt vaccin mot cancer. För ett vaccin mot all cancer tror jag inte på.

Läs mer

Om kopplingen mellan virus, vaccin och cancer>

Hur cancerforskning har lagt grunden för coronavacciner>

 

Fakta cancervaccin

  • Cancervacciner används framför allt som behandling, till skillnad från de vacciner som förebygger virussjukdom. Vaccinet instruerar immunförsvaret att angripa tumörer som har ett förändrat protein.
  • En stor del av forskningen om cancervaccin går ut på att först karaktärisera tumören och ta reda på vilka genetiska förändringar som finns. Därefter att framställa vaccin designat mot just de förändringarna. Vissa förändringar kan vara gemensamma mellan flera tumörtyper.
  • Vaccin mot malignt melanom och glioblastom prövas nu på människor.

Källa: Folkhälsomyndigheten 

 

Fakta HPV-vaccin

HPV-vaccin skiljer sig från övriga cancervaccin eftersom det ges i förebyggande syfte mot HPV-virus. Det motverkar cancer genom att hindra infektion av HPV som kan ge upphov till flera olika cancerformer, bland annat livmoderhalscancer.

Vaccinationsprogrammet för flickor beräknas förebygga tre fjärdedelar av den cancer som orsakas av HPV. Ytterligare 120–130 cancerfall per år kan förhindras när nu även pojkar vaccineras mot HPV.

Kalender

oktober, 2022

X
X