Rehabilitering kan innebära olika saker
De flesta som har cancer behöver rehabilitering åtminstone någon gång. Cancerrehabilitering är allt som kan göra att livet blir så bra som möjligt före, under och efter behandlingen av sjukdomen.
Rehabilitering vid cancer är alla åtgärder som kan minska de besvär eller problem som sjukdomen kan orsaka på olika sätt.
Rehabilitering kan göra att behandlingen mot sjukdomen blir effektivare. Det är viktigt att du är engagerad och deltar aktivt för att rehabiliteringen ska ge resultat.
Hantera känslor och tankar
Det är vanligt att känna sig till exempel orolig eller arg eller att börja fundera över frågor som: Varför har just jag fått cancer? Många får de svar och det stöd de behöver av att prata med läkaren och kontaktsjuksköterskan.
En del behöver ytterligare stöd under olika skeden av sjukdomen. Här kan du läsa mer om att hantera tankar och känslor vid cancer.
Hjälp för kroppen
Sjukdomen och behandlingen kan påverka kroppen på olika sätt. Rehabilitering kan motverka, lindra eller förebygga många besvär, till exempel:
· lymfödem
· trötthet
· att ha ont
· besvär med magen eller tarmarna
· besvär med sexualiteten eller fertiliteten
· besvär med minnet eller koncentrationen
· besvär med maten.
Förändringar av livsstilen
Fysisk aktivitet är viktigt vid all cancer och kan motverka, lindra eller förebygga många olika sorters besvär. Läs mer om fysiska aktiviteter och fysioterapi vid cancer. Du kan få hjälp om du behöver. Du kan också få hjälp om du till exempel behöver sluta röka eller ändra dina alkoholvanor.
Det är bra om du kommer igång med förändringarna så snart som möjligt. Det bidrar till att göra behandlingen effektiv.
Praktiskt stöd
Du kan behöva hjälp för att tillvaron ska fungera. Det kan innebära olika saker, till exempel något hjälpmedel, särskild tandvård, färdtjänst eller en peruk om behandlingen gör att du tappar hår under en period. Här kan du läsa mer om praktiskt stöd vid cancer.
Råd om arbete och studier
Sjukdomen och behandlingen kan påverka dina möjligheter att arbeta eller studera. Du kan behöva råd om sjukskrivning och vad du behöver tänka på i kontakten med till exempel arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen. Prata med läkaren, kuratorn eller rehabiliteringskoordinatorn. Läs mer om ekonomiskt stöd när du är sjuk.
Behoven kan förändras
Dina behov kan förändras med tiden, beroende på vad som händer med sjukdomen och behandlingen. En del behöver rehabilitering en kort tid i samband med behandlingen. Andra kan behöva rehabilitering långt efter att behandlingen mot sjukdomen är avslutad.
Du kan behöva rehabilitering som skiljer sig mycket från vad någon annan i samma situation behöver.
Kontaktsjuksköterskan är ditt stöd i cancervården. Tillsammans med läkaren gör ni en vårdplan. Vårdplanen ska bland annat beskriva dina behov av rehabilitering, vad du kan göra själv för att må bättre och vilka behov som du kan få senare. Det ska stå i din journal att du har fått en vårdplan. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.
Olika yrkesgrupper kan samarbeta i team utifrån de behov som du har. Här är exempel på sådana yrkesgrupper:
· arbetsterapeut
· dietist
· fysioterapeut
· kurator
· logoped
· lymfterapeut
· psykolog
· rehabiliteringskoordinator
· sexolog
· sjukhuspräst
· olika specialistläkare
· stomiterapeut
· uroterapeut
En rehabiliteringskoordinator kan bland annat hjälpa dig i kontakten med arbetsgivaren och Försäkringskassan.
Kontaktsjuksköterskan kan vägleda dig till de personer som kan vara viktiga för din rehabilitering. Hen kan också ge stödsamtal om du behöver.
Prata med kontaktsjuksköterskan eller läkaren om du har egna förslag om din cancerrehabilitering.