CAR-T-cellsbehandling är en relativt ny typ av immunterapi som innebär att en patients immunceller, så kallade T-celler, tas från blodet och skickas till ett laboratorium. Där förses T-cellerna med en ny gen som specifikt attackerar en molekyl, ”chimeric antigen receptor”, CAR som sitter på cancercellerna. När T-cellerna förs tillbaka i kroppen är de aggressivare och likt målstyrda robotar attackerar de cancercellerna.
– Denna behandling existerar i dag för patienter med blodcancer och vi vill nu undersöka om vi kan använda metoden för att behandla äggstockscancer. Kvinnor med äggstockscancer har trots många förbättringar av behandlingen fortsatt en dålig prognos, säger Isabelle Magalhaes, docent vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och delad sisteförfattare till studien.
Tumörmiljön negativ för T-celler
Fram till nu har CAR-T-cellsbehandling visat sig fungera dåligt för cancertyper som ger upphov till tumörer.
– Tumörer förekommer ofta i en negativ miljö för T-celler, bland annat på grund av att syrenivån är låg. Detta kan leda till en inaktivering av attackerande T-celler och därmed sämre behandlingseffekt. Därför ville vi undersöka om det ändå skulle fungera, säger Jonas Mattsson, gästprofessor vid Karolinska Institutet och den andre av studiens sisteförfattare.
På många äggstockstumörer finns mesotelinprotein. Forskarna ville testa tre typer av CAR-molekyler programmerade att angripa just det proteinet.
Äggstockscancerceller i provrör utsattes för de programmerade CAR-T-cellerna vid upprepade tillfällen. Dessutom gjordes flera försök på möss.
Möss levde längre
Alla tre CAR-T-celler förlängde signifikant livet på mössen med cancer, jämfört med mössen i kontrollgruppen. Men en av de tre CAR-T-typerna, så kallade M1xx CAR-T-celler, hade överlägsen effekt. Mössen som blev injicerade med den molekylen minskade sina tumörer och levde ännu längre än de andra mössen. Flera av mössen blev till och med botade.
– Hos flera möss fanns inga tumörceller kvar som vi kunde detektera och effekten höll i sig drygt tre månader efter att behandlingen startade. Detta ger evidens för att immunterapi där CAR-T-celler angriper mesotelinproteinet är en lovande behandling för äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.
Vad är nästa steg i er forskning?
– Förhoppningsvis kommer det här fyndet att bana väg för en klinisk studie Vårt mål är att förutsäga de optimala förhållandena för att producera CAR-T-celler för att de ska kunna infiltrera och bekämpa tumören och överleva i kroppen hos kvinnor med äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.
Studien finansierades av Cancerfonden, Barncancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder, Vetenskapsrådet och genom en donation av Jeanette och Harald Mix.
