Andreas Lundqvist är professor i onkologisk immunterapi vid Karolinska Institutet i Stockholm. Här svarar han på några av de vanligaste frågorna om immunterapi.
Vad är immunterapi?
Immunterapi är en relativt ny behandlingsform som bygger på att stimulera kroppens ege imtmunförsvar mot cancer.
Hur fungerar immunterapi mot cancer?
Immunterapi kan ges i olika former. För cirka 10 år sedan blev immunterapiläkemedel som bygger på behandling med antikroppar godkända. De här antikropparna fungerar genom att stimulera immunförsvaret.
Mer detaljerat vet vi att cancerceller har inbyggda försvarsmekanismer som försvagar immunförsvaret. De här antikropparna, även kallade immunologiska checkpointhämmare, fungerar på så sätt att de tar bort försvarsmekanismerna och därmed blir immunförsvaret aktiverat.
En annan form av immunterapi bygger på att i specialanpassade laboratorium odla vita blodkroppar och göra dem mer tumör-specifika, det vill säga att de lättare kan känna igen och stöta bort cancerceller.
Den här formen av behandling kallas cellterapi och det finns sedan cirka fem år sedan godkända läkemedel som bygger på cellterapi.
Vilka cancerformer svarar bäst på immunterapi?
Om man ser till behandling med immunologiska checkpointhämmare så blev de först godkända för behandling av melanom, vilket är en aggressiv form av hudcancer, njurcancer och lungcancer.
På senare år har man även sett betydande klinisk nytta hos patienter med andra tumörformer. Ju mer vi lär oss hur immunförsvaret ser ut hos personer med cancer desto bättre kan vi individanpassa behandlingen och lära oss hur vi på bästa sett kan kombinera immunterapi med annan cancerbehandling.
De läkemedel som är godkända inom cellterapi fungerar bäst idag hos personer med en viss typ av blodcancer. Men även här går forskningen framåt och vi kommer inom några år se betydande framsteg inom behandling mot andra tumörformer.
Varför fungerar inte immunterapi på all cancer?
Det pågår en mängd studier runtom i världen för att förstå vilka som har nytta av immunterapi. Vi går mot en mer individanpassad cancerbehandling och det är därför viktigt att identifiera så kallade biomarkörer så att vi kan urskilja vilka personer som har en ökad chans att svara på immunterapi samt inte utvecklar biverkningar.
Man kan idag generellt säga att behandling med immunologiska checkpointhämmare fungerar bättre hos de som har en inflammerad tumör, det vill säga att det finns rikligt med vita blodkroppar i tumörens miljö.
Därför pågår en stor mängd kliniska studier att utvärdera hur man kan skapa inflammation i tumörens miljö för att öka chansen att svara på behandling med immunterapi.
Gör immunterapi ont?
Behandling med immunologiska checkpointhämmare sker via så kallad intravenös infusion (dropp) så det gör inte mer ont än ett nålstick. Ett mindre obehag som går över snabbt.
Hur snabbt har immunterapi effekt?
Det kan ta tid att se effekt av behandling med immunologiska checkpointhämmare, ibland tar det från veckor till månader.
Det beror på att immunförsvaret behöver stimuleras och växa till sig för att få ett övertag och kontroll över tumören.
Vilka biverkningar finns av immunterapi?
Det är viktigt att veta att immunterapi kan ge biverkningar. De kan uppstå när immunförsvaret överstimuleras och attackerar normal vävnad. Då uppstår framför allt autoimmuna reaktioner, det vill säga inflammation i olika vävnader.
Några exempel på biverkningar är gastrit (magkatarr), pneumonit (inflammation i lungan) och neurit (inflammation i nerver).
Idag har vi bra kunskap om de här och kan sätta in behandling för att dämpa eller förhindra biverkningarna.
Vad kostar immunterapi?
Det är svårt att svara på vad det kostar eftersom det finns olika former av immunterapi. När läkemedel lanseras på marknaden är de generellt dyra.
Idag samarbetar läkemedelsindustrin med forskare i större utsträckning än tidigare för att identifiera faktorer i immunförsvaret som kan urskilja vilka som har en högre chans att svara på behandlingen. I takt med att fler aktörer utvecklar läkemedel sjunker priserna.
Varför är det så dyrt?
Immunologiska checkpointhämmare tillhör klassen biologiska läkemedel och det krävs ofta mer resurser att tillverka dem.
Om man ser till cellterapi behövs specialanpassade laboratorier och högutbildad personal för att framställa läkemedeln.
Var tror du immunterapi är om fem år?
Immunterapin är här för att stanna! Vi kommer få uppleva att fler olika tumörformer framgångsrikt kan behandlas med immunologiska checkpointhämmare och cellterapi.
Vi kommer också se en utveckling av nya versioner av immunologiska checkpointhämmare samt framgångsrika resultat av kombinerad behandling med dem och andra former av cancerbehandling som strålbehandling, målsökande behandling och cellgiftsbehandling.
Immunterapin går även mot en mer individanpassad behandling och vi kommer inom fem år ha betydligt mer kunskap om vilka som har en ökad chans att svara på immunterapi samtidigt som biverkningar uteblir.
Vad kan AI ha för roll i immunterapiforskningen nu eller i framtiden?
AI är en spännande utveckling och så även inom cancervården.
Förhoppningen är att AI kommer bli användbart bland annat för att urskilja vilka som har en högre chans att svara på onkologisk behandling och även immunterapi.
Korta frågor om Andreas
Vem är du och vad forskar du på?
Jag är forskargruppledare och vi forskar inom ett område som kalla tumörimmunologi. Vi studerar vilken roll kroppens immunförsvar har i relation till cancersjukdomar. Framförallt studerar vi hur man kan stimulera immunförsvaret i ett behandlingssyfte av cancer, så kallad immunterapi.
Sedan undersöker vi även hur immunförsvaret förändras vid behandling av cancer för att på så sätt identifiera vilka patienter som i framtiden kan ha nytta av behandling med immunterapi.
Vad har en forskare som du för utbildning?
Jag har genomgått en forskarutbildning som leder till en doktorsexamen vilket är den högsta akademiska examen i Sverige. En forskarutbildning tar fyra år och då spenderar man tid både på ett forskningslaboratorium men man läser även specialiserade kurser inom ett visst forskningsområde.
För att vara behörig att söka till forskarutbildning behöver men generellt genomgått en magisterutbildning på universitetsnivå.
Vad hoppas du få för resultat av din forskning?
Vi vill att våra forskningsresultat kommer till nytta för patienter med cancer. Så fler patienter kan få nytta av och svara på behandlingarna. Målet är att vår forskning ska implementeras i vården så de kan lada till en förfinad diagnos och behandling för fler patienter.
