HPV står för Humant papillomvirus. Det är en virusgrupp som är mycket vanlig. HPV smittar via hud och slemhinnor vid sexuella kontakter.
Det finns över 200 olika typer av HPV. En del varianter av HPV orsakar handvårtor eller fotvårtor. Andra typer orsakar kondylom (könsvårtor).
Ett 15-tal sorter kan orsaka cellförändringar på livmoderhalsen. De här cellförändringarna kan men behöver inte utvecklas till livmoderhalscancer.
Även andra cancerformer som cancer i munhåla och hals, analcancer, peniscancer och vulvacancer har ofta koppling till HPV-infektion.
Det vaccin som idag används ger skydd mot de typer av HPV som ligger bakom cirka 90 procent av all livmoderhalscancer. Det skyddar även mot andra cancerformer där HPV-infektion spelar en stor roll.
Frågor och svar om HPV
Hur vanligt är HPV-infektioner i underlivet?
De flesta sexuellt aktiva människor har eller har haft en HPV-infektion. HPV-infektioner är världens vanligaste sexuellt överförbara infektion.
Vilka är symtomen vid en HPV-infektion?
De flesta infektioner med HPV ger inte några symtom alls. En del typer av HPV kan ge könsvårtor, så kallade kondylom.
Andra HPV-infektioner kan, om de inte läker ut, ge upphov till cellförändringar och i förlängningen cancer.
Då är symtomen ofta lättblödande slemhinnor och/eller sår som inte läker.
Tidsförloppet från infektion till livmoderhalscancer kan vara flera årtionden.
Beror all livmoderhalscancer på HPV-infektioner?
Ja, i stort sett. I Sverige får varje år cirka 550 kvinnor diagnosen livmoderhalscancer. Vid cirka 70 procent av diagnoserna är HPV 16 eller 18 bakomliggande orsak.
Det finns flera andra HPV-typer som också kan ge cellförändringar på livmoderhalsen om inte infektionen läker ut av sig själv.
Cellförändringar kan upptäckas innan de har utvecklats till cancer. Det är därför mycket viktigt att kvinnor går på de gynekologiska cellprovskontroller de blir inbjudna till mellan 23 och 64 års ålder.
Finns det någon behandling mot HPV?
Nej, men om infektionen leder till cellförändringar på livmoderhalsen så kan de behandlas.
Kan man förebygga en HPV-infektion?
I dag finns ett vaccin, Gardasil 9, som skyddar mot HPV 6,11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58. Det ger ett mycket gott skydd mot infektion av de virustyperna.
HPV 16 och 18 är bakomliggande orsak till cirka 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer.
Tillsammans med de andra virusstammarna har man ett skydd för ungefär 90 procent av de virusstammar som kan orsaka livmoderhalscancer.
Eftersom vaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd mot livmoderhalscancer är det viktigt att även vaccinerade kvinnor går på de gynekologiska cellprovskontroller de blir inbjudna till mellan 23 och 64 års ålder.
Kan HPV orsaka andra typer av cancer?
Alla slemhinnor i underliv och svalg kan drabbas, hos både män och kvinnor. HPV kan till exempel orsaka cancer i slidan, i vulva, i ändtarmsöppningen, i munhålan och på penis.
Sedan HPV vaccination för flickor infördes 2010 har kunskapen om HPV-relaterade cancerformer ökat.
Idag vet man att HPV-infektioner kan kopplas till en rad cancerformer som drabbar både kvinnor och män.
Man kan ofta se koppling till HPV infektion vid till exempel
Om 70 procent av befolkningen är vaccinerade kommer antal drabbade i alla de här cancerformerna att minska markant.
Behöver jag kontakta tidigare sexpartners om att jag är HPV-positiv?
Nej, det behöver du inte göra. Majoriteten av vuxna personer har någon gång blivit smittade med HPV. Hos de allra flesta läker infektionen ut av sig själv.
Kan man ha grava cellförändringar utan att vara HPV-positiv?
I stort sett alla cellförändringar i livmoderhalsen orsakas av HPV-virus.
Frågor och svar om HPV-vaccin
Kan ett HPV-vaccin verkligen skydda mot cancer?
Ja, indirekt kan vaccin skydda. Det vaccin mot HPV som man i dag använder i Sverige ger ett mycket gott skydd mot HPV 6, 11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58.
De här typerna ligger bakom cirka 90 procent av all livmoderhalscancer och det skyddar även mot andra cancerformer där HPV-infektion spelar en stor roll.
Vem bör vaccinera sig?
Socialstyrelsen har beslutat att vaccin mot HPV ska ingå i barnvaccinationsprogrammet för flickor och pojkar. Vaccinet erbjuds av skolhälsovården i årskurs fem och sex.
År 2012 införde man vaccination för flickor 10-12 år som går i årskurs 5 eller 6 kostnadsfritt genom skolhälsovården och från hösten 2020 ingår även pojkar i vaccinationsprogrammet.
Från och med våren 2019 används vaccinet Gardasil 9 som ger ett skydd mot HPV 6, 11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58 .
Kontakta skolsköterskan eller den aktuella kommunen om du vill veta när vaccinationen kommer att ske.
Även flickor födda 1994-1999 erbjuds gratis vaccination. Det skiljer sig mellan regionerna hur vaccinationen organiseras.
Ett par regioner erbjuder gratis vaccin upp till 26 års ålder. Hör med din region om vad som gäller.
Du kan också vända dig till 1177 Vårdguiden.
Har jag nytta av vaccinet om jag är född före 1999?
Ja, vaccinet skyddar mot nya infektioner. Men, det är mycket viktigt att du också gör ett gynekologiskt cellprov för att upptäcka HPV i samband med eller efter vaccinationen.
Om du redan har en infektion, skyddar vaccinet inte mot den och därför behövs cellprov.
Hur går en vaccinering mot HPV till?
HPV-vaccinet ges i överarmen med en tunn nål. För barn 9-14 år räcker det med två doser.
Doserna måste tas med minst 6 månaders mellanrum. Så görs numera vid vaccinationerna i femte och sjätte klass.
Är du 15 år eller äldre behöver du vaccin vid tre tillfällen. Andra dosen ska ges 1-2 månader efter den första.
Den tredje och sista dosen ges efter ytterligare 4-5 månader. Vid behov kan tiden mellan doserna förkortas eller förlängas.
Ger HPV-vaccinet biverkningar?
De vanligaste biverkningarna av HPV-vaccin är smärta, rodnad och svullnad vid injektionsstället.
Över 100 miljoner doser har getts världen över och vaccinerna har granskats i detalj i kliniska läkemedelsprövningar.
Frågan om svåra biverkningar (allvarliga skador och sjukdomar) har studerats noggrant. Det finns inga bevis för att sådana har uppkommit som följd av vaccination mot HPV.
Förlamningar, sådana som har rapporterats i media, har liksom andra sjukdomar som kan orsakas av immunsystemet undersökts särskilt.
De visade sig vara lika vanliga hos flickor och kvinnor som inte vaccinerats. Samma sak gäller andra allvarliga sjukdomar.
Vaccineras även pojkar och i så fall varför?
Ja, sedan 2020 ingår även pojkar i vaccinationsprogrammet. Även pojkar/män kan drabbas av HPV-relaterad cancer som tonsillcancer, peniscancer och analcancer. De cancerformerna är ganska ovanliga.
Den främsta anledningen är att ytterligare minska risken för flickor/kvinnor att drabbas av livmoderhalscancer.
Om 70 procent av alla barn vaccineras mot HPV-virus kommer HPV-drivna cancerformer att kunna utrotas.
Innebär vaccinationen att det är onödigt att gå på de gynekologiska cellprovskontroller kvinnor blir inbjudna till?
Nej, vaccinationerna innebär inte att man kan strunta i de kontroller man blir inbjuden till.
Vaccinet skyddar mot de vanligaste HPV-stammarna men inte mot alla typer som kan orsaka cellförändringar på livmoderhalsen.
Det är mycket viktigt att kvinnor fortsätter att gå på de gynekologiska cellprovskontroller de blir inbjudna till i åldern 23 till 64 år. Det gäller även kvinnor som har vaccinerat sig.
Behöver jag fylla på med nytt vaccin efter några år?
Effekten av vaccinet är långvarig. Det görs hela tiden studier där man tittar på hur stort skydd personer har kvar ju fler år som går efter de ursprungliga vaccinationerna.
Med tiden kommer vi veta om vaccinet behöver fyllas på.
Ska jag vaccinera om mig om jag fått det äldre vaccinet som inte skyddar mot lika många HPV-stammar?
Det finns inga rekommendationer om att du behöver vaccinera dig igen om du har fått det äldre vaccinet.
Önskar du ändå göra det kan du kontakta din vårdcentral eller en vaccinationsmottagning.
Gynekologiskt cellprov – så går det till
I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av HPV, humant papillomvirus. Tack vare gynekologiska cellprovtagningar har antalet insjuknade i livmoderhalscancer halverats. I den här filmen får du veta hur undersökningen går till.
