Redan på 1970-talet godkändes den första behandlingen med immunterapi för behandling av blåscancer. Läkemedlet var baserat på bakterier som fördes in i urinblåsan för att ge en lokal infektion.

Förhoppningen var att det så kallade ”ospecifika” immunförsvaret inte bara skulle aktiveras mot infektionen utan även mot tumörcellerna i urinblåsan.

Kort efter det, 1975, gjordes den första stamcellstransplantationen, då kallad benmärgstransplantation, vilket också är en form av immunterapi. Sedan dess har metoderna där man använder immunförsvaret som en del av cancerbehandlingen utvecklats mot att även använda kroppens ”specifika” immunförsvar och dess viktiga T-celler.

Till skillnad från det ospecifika immunförsvaret, som är medfött, måste det specifika immunförsvaret tränas upp. Det kan till exempel göras genom att kroppen utsätts för sjukdomsframkallande virus upprepade gånger eller genom att man vaccineras.

Grunden till den moderna immunterapin är att utnyttja det så kallade specifika immunförsvaret och dess T-celler.

– Grunden till den moderna immunterapin är att utnyttja det så kallade specifika immunförsvaret och dess T-celler. Numera vet vi att T-cellerna är extra duktiga på att hitta förändrade celler som till exempel tumörceller, säger Sara Mangsbo, professor i protein och antikroppsläkemedel vid Uppsala universitet.

Ledde till Nobelpris 2018

En milstolpe inom den moderna immunterapin mot cancer är upptäckten av checkpoint inhibitors, på svenska kontrollpunktshämmare, som ledde till Nobelpriset 2018.

– Kontrollpunktshämmare revolutionerade synen på immunterapi och ledde till att en bred massa, både inom den akademiska forskningen och läkemedelsindustrin, började uppmärksamma immunterapin, säger Sara Mangsbo.

Kontrollpunkterna är proteiner som finns på cellytan på aktiverade T-celler och som stänger av kontakten, eller ”samtalet”, mellan cancercellen och T-cellen. I detta samtal försöker tumören stänga av T-cellens aktivitet för att undkomma immunförsvaret.

– Innan kontrollpunktshämmarna kom förstod vi inte hur vi skulle kunna bibehålla aktiviteten hos T-cellerna så att de fortsätter att attackera tumören, säger Sara Mangsbo.

Vill sammanföra immunterapi med precisionsmedicin

Även om flera effektiva immunterapier har nått patienterna, finns det ännu ingen godkänd behandling som är skräddarsydd på individnivå efter den enskilda patientens tumör.

I framtiden kan detta bli möjligt tack vare den forskning som Sara Mangsbo leder. Visionen är att sammanföra specifik immunterapi med individanpassad precisionsmedicin.

Med vår teknik kan vi anpassa immunterapin efter den enskilda patientens tumör.

Vi berättade tidigare att T-cellerna är duktiga på att hitta tumörceller. De gör detta genom att tumörcellerna har små unika proteinfragment på sin cellyta. Hur dessa proteinfragment ser ut avgörs av tumörcellens genetiska kod, dess DNA, och här kommer vi in på Sara Mangsbos forskning.

Genom att analysera en vävnadsbit från patientens tumör går det nämligen att läsa av tumörens DNA-kod för att sedan, med hjälp av avancerade dataanalyser, förutspå vilka proteinfragment som kommer att finnas på tumörcellernas yta.

– Vi kan sedan producera dessa proteinfragment syntetiskt och fästa dem på en unik bärarmolekyl som vi har skapat, berättar Sara Mangsbo.

Tillsammans aktiverar och instruerar bärarproteinet och proteinfragmentet patientens immunförsvar. Genom denna process utbildas T-cellerna att attackera tumören.

– Med vår teknik kan vi anpassa immunterapin efter den enskilda patientens tumör.

Eftersom bärarmolekylen redan är framtagen och inte behöver göras om, är det bara proteinfragmenten som behöver tillverkas – i liten skala. Därmed hoppas, och tror, Sara Mangsbo att man kan få fram ett individanpassat men samtidigt kostnadseffektivt läkemedel, vilket ofta är en utmaning.

Vi vill skapa fler “rätt utbildade” T-celler som känner igen cancertumören.

Tanken är sedan att hennes läkemedel ska användas tillsammans med kontrollpunktshämmare.

– Vi vill skapa fler “rätt utbildade” T-celler som känner igen cancertumören. Men vi kommer fortfarande behöva se till att T-cellerna, med hjälp av kontrollpunktshämmare, behåller sin aktivitet och inte blir avprogrammerade av tumören, säger Sara Mangsbo.

Än så länge på laborationsstadiet

Än så länge är detta på laborationsstadiet. För att ta resultaten vidare behöver behandlingen testas kliniskt, och för att testas kliniskt krävs att man kan förklara design och funktion hos läkemedlet.

– Stödet från Cancerfonden betyder väldigt mycket. Det innebär att vi kan ägna oss åt riktigt bra grundforskning och på djupet kartlägga mekanismerna för vår teknik. Utan grundliga data kommer läkarna inte att ha de verktyg de behöver för att kunna implementera behandlingen kliniskt, säger Sara Mangsbo.

Vision för läkemedel

Om allt går som hon hoppas kan de första kliniska försöken göras omkring 2025 eller 2026. Målet till en början är ett läkemedel för behandling av cancer i lunga, tjocktarm och bukspottkörtel.

Sedan är det fortfarande en bit kvar tills behandlingen kan nå alla patienter med dessa cancerformer.

– I den allra snabbaste processen kanske det kan bli någon gång i mitten av 2030-talet, säger Sara Mangsbo.