– I tider av ekonomisk instabilitet känns det otroligt bra att vi, tack vare våra generösa givare, kan fortsätta finansiera svensk cancerforskning. Idag har vi beslutat om att finansiera 31 forskare på olika nivåer till ett värde av 124,3 miljoner kronor, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Idag har vi beslutat om att finansiera 31 forskare på olika nivåer till ett värde av 124,3 miljoner kronor.

Forskarna som får anslag är företrädesvis yngre forskare som befinner sig på olika nivåer inom sin karriären innan professur, och de verkar inom en rad specialområden. I år gör vi även en extra satsning på vårdforskning.

Vårdforskning fokuserar på att höja livskvalitet för drabbade både under behandling och efteråt, vare sig det handlar om att man blivit botad från sin cancer eller lever ett långt liv med kronisk cancer. Något som blir allt viktigare i takt med att fler överlever cancer.

Rehabilitering vid bröstcancer

Marlene Malmström, forskare vid Lunds universitet, är en av dem som nu får en tjänst inom området vårdforskning beviljad. Hon fokuserar på bröstcancer, den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor.

Tack vare framgångsrik forskning kan idag behandlingen skräddarsys utefter egenskaper hos den specifika cancertumören och överlevnaden är generellt god. Däremot är inte rehabiliteringen efteråt fullt lika anpassad.

– Behovet av rehabiliteringsinsatser kan variera kraftigt från person till person. Efter en cancerbehandling lider många av trötthet, oro och nedstämdhet med sjukskrivning som följd. Trots det är dagens rehab mer baserad på tradition och medicinska faktorer snarare än varje persons individuella behov, säger Marlene Malmström.

För att rehabiliteringen ska bli effektiv behöver den, precis som själva cancerbehandlingen, skräddarsys, menar Malmström.

I sin forskning kommer hon därför att utveckla en modell för hur sjukvården kan identifiera de patienter som är i behov av utökad rehabilitering och att anpassa den utefter patientens situation.

Immunterapi vid tarmcancer

Tack vare framgångsrik forskning överlever i snitt 80-90 procent av de som drabbas av tarmcancer om sjukdomen upptäcks i ett tidigt stadium.

Då räcker det, i de flesta fall, med kirurgi som avlägsnar tumören. Men för de patienter vars cancer upptäcks i ett senare stadie är prognosen inte fullt lika bra.

Elinor Bexe Lindskog vid Göteborgs universitet är kirurg och ska nu studera immunförsvaret i den spridda cancern i bukhinnan för att se om immunterapi kan vara en möjlig behandling. Immunterapi är när patientens eget immunförsvar aktiveras till att attackera och döda cancercellerna.

Att hitta nya metoder är viktigt för att öka överlevnaden hos dessa patienter.

– Att hitta nya metoder är viktigt för att öka överlevnaden hos dessa patienter. Utöver detta vill vi också titta på varför vissa patienter får återfall, trots att deras cancer upptäcks i något av de tidigaste stadierna, säger Elinor Bexe Lindskog.

– På så sätt skulle vi kunna identifiera vilka patienter som behöver komplettera sin kirurgi med cellgiftsbehandling för att minska risken för återfall.

Blodprov som guidar vid prostatacancer

Varje år upptäcks cirka 10 000 fall av prostatacancer i Sverige. Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform, sett till antal insjuknande personer, och utgör drygt 30 procent av cancerfallen hos män.

Prostatacancer kan vara dödlig om den sprider sig utanför prostatakörteln.

Julius Semenas vid Umeå universitet vill utveckla metoder som kan förutspå hur en patient med spridd prostatacancer kommer att svara på tillgängliga behandlingar. Han hoppas att detta ska kunna förutspås med hjälp av ett enkelt blodprov.

– Det är avgörande att kunna identifiera vilka behandlingar som är effektivast för de patienter som har, eller riskerar att få, den mest aggressiva typen av spridd prostatacancer så tidigt som möjligt. Vi hoppas kunna använda blodprovet som en kristallkula för att förutspå hur väl behandlingen kommer fungera, säger Julius Semenas.

Forskning som gör skillnad

Cancerfonden beviljar pengar till forskning i huvudsak två gånger per år. I urvalsprocessen får alla ansökningar konkurrera med varandra. De mest lovande ansökningarna väljs ut av vår forskningsnämnd.

Hela listan över forskare som beviljats medelC