740 miljoner till cancerforskning
14 november 2023
Nu är det klart vilka forskare som får forskningspengar från oss. Cancerfondens forskningsnämnd har fattat beslut om 740 miljoner kronor som kommer att användas till mer än 220 forskningsprojekt.
– Det här har varit ett år präglat av många svåra omvärldshändelser som drabbat samhällen och privatpersoner. Ändå har människor fortsatt stötta svensk cancerforskning och det är tack vare deras gåvor vi nu kan ge 740 miljoner kronor till den mest lovande forskningen, säger Malin Sund, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
Det är 480 forskare som har ansökt om anslag för projekt och 224 av dessa beviljades, alltså 47 procent. Av hela summan fördelas ca 720 miljoner till anslag för forskningsprojekt och ca 20 miljoner till planeringsgrupper och forskarmånader.
Det forskarna vill forska om just nu
Det går att urskilja några trender i det som forskarna vill forska på i årets omgång. Att använda artificiell intelligens, AI, för att upptäcka och följa cancer är en av dessa trender.
Precisionsmedicin som gör det möjligt att ge varje patient en behandling som passar just den individen och den tumören är en annan trend.
Många projekt är inriktade på spridning av cancer och hur den kan förhindras. Allt fler överlever cancer och forskning som handlar om livskvalitet under och efter behandling börjar ta större utrymme bland projekten.
Vi satsar på främsta forskningen
Vi finansierar forskning som handlar om att förebygga cancer, upptäcka och bota cancer och som gör det möjligt att leva ett långt och värdefullt liv med eller efter cancer.
Vid urvalsprocessen av de projekt som får finansiering låter Cancerfonden alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform och forskningsmetod.
Cancerfondens forskningsnämnd bedömer vilka projekt som har störst chans att nå framgångsrika resultat och finansieringen fördelas till de projekt som har stor möjlighet att bidra till att besegra cancer.
Till universitet över hela landet
Såhär fördelas pengar till olika universitet och högskolor:
- Karolinska Institutet – 298,7 miljoner
- Lunds universitet – 134,7 miljoner
- Uppsala universitet – 107,1 miljoner
- Göteborgs universitet – 65,5 miljoner
- Umeå universitet – 59,5 miljoner
- Linköpings universitet – 34,5 miljoner
- Stockholms universitet – 22,1 miljoner
- Kungliga tekniska högskolan – 4,8 miljoner
- Chalmers tekniska högskola – 3 miljoner
- Örebro universitet – 2,4 miljoner
- Högskolan i Gävle – 2,4 miljoner
- Mälardalens universitet – 2,4 miljoner
- Högskolan i Skövde – 0,3 miljoner
Här är tre exempel på forskning som nu får stöd från oss:
Stoppklossar mot spridd cancer
En av de som nu får forskningsanslag är Maréne Landström, forskare inom medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.
Hon specialiserar sig på hur man ska förhindra att en cancer sprider sig till andra organ i kroppen och har i tidigare forskning tagit fram en antikropp som kan fungera som en stoppkloss för spridning vid prostatacancer.
I nästa steg ska hon undersöka om metoden också fungerar vid andra cancersjukdomar.
Förebygga cancer med digitala hjälpmedel
Ett annat forskningsprojekt som nu får finansiering ska ta reda på om digitala verktyg kan hjälpa människor att leva mer hälsosamt och förebygga cancer över flera generationer.
Det är Marcus Bendtsen, forskare vid Linköpings universitet, som får 3 miljoner kronor för att undersöka det.
Han och hans forskargrupp kommer att skapa simuleringar av virtuella populationer där de kan studera utfallet av digitala hälsointerventioner över flera generationer, och även studera om olika grupper i samhället drar större nytta än andra grupper av digitala hälsointerventioner.
Behandling som söker målet vid äggstockscancer
Anzhelika Vorobyeva, vid Uppsala universitet, forskar på att öka överlevnaden i äggstockscancer. Hon beviljas nu tre miljoner kronor för att undersöka hur målsökande proteiner kan förbättra behandlingen av spridd äggstockscancer.
– Om cancern har spritt sig behöver vi idag behandla hela kroppen med cellgifter. Det har begränsad effekt eftersom vi samtidigt skadar frisk vävnad. Därför behöver vi bli bättre på målsökande behandling som skadar så mycket av cancercellerna som möjligt och skonar resten av kroppen, säger Vorobyeva.
