Nu behandlas de första cancerpatienterna utanför studier med CAR-T-celler

Sedan 2014 har 39 cancerpatienter fått CAR-T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset inom ramen för kliniska studier. Från slutet av oktober kommer immunterapin för första gången erbjudas patienter med återfall av maligna lymfom som klinisk rutin.

Nu kan fler patienter med återfall av maligna lymfom erbjudas immunterapi med CAR-T-celler på Akademiska sjukhuset.
– Det känns väldigt glädjande att behandlingsarsenalen utökas. Det är ett viktigt nytt läkemedel som nu kan ges kliniskt till patienter med återfall av maligna lymfom som annars skulle haft en väldigt dålig prognos. Tack vare behandlingen kan en stor andel kan botas och behöver ingen mer behandling, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

På Akademiska sjukhuset har ett flertal studier gjorts på CAR-T-celler sedan 2014.
Sedan 2019 är immunterapin godkänd för lymfom och för akut lymfatisk leukemi i Sverige.

– I ett första steg kommer den nya immunterapin att erbjudas patienter med återfall av maligna lymfom, men på sikt kan andra cancerformer komma att inkluderas. Närmast på tur att registreras är myelom. Det pågår också studier för maligna melanom, hjärncancerformerna gliom och glioblastom samt prostatacancer och cancer i äggstockarna, berättar Gunilla Enblad.

Lymfom eller lymfkörtelcancer är ett samlingsnamn på cancersjukdomar som uppstår i celler i kroppens lymfsystem. Det är en av de vanligaste cancerformerna bland vuxna i Sverige. Varje år får nästan 2 500 personer någon form av sjukdomen.

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. I korthet innebär CAR-T-behandling att man renar fram ett slags immunceller, kallade T-celler, från patientens eget blod. Cellerna skickas sedan till laboratorium i antingen USA eller Europa, där de förses med en ny gen som kodar för ett protein kallat ”chimeric antigen receptor”, CAR. Denna receptor innehåller bland annat en del av en antikropp som gör att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller. Därefter odlas cellerna under tre till fem veckor, så att de blir fler, innan de återförs till patienten.

De flesta som fått CAR-T-cellbehandling i Sverige har fått det inom ramen för kliniska studier, drygt 40 personer. Hittills har en handfull barn och vuxna fått klinisk behandling vid Skåne universitetssjukhus och Karolinska universitetssjukhuset.

En utmaning hon ser är att läkemedelsföretagen ställer mycket höga krav på de universitetssjukhus som ska ge behandlingen, vilket innebär mycket pappersarbete. En annan utmaning är prislappen. Behandlingen är fortfarande dyr.

Källa: Akademiska sjukhuset

X
X