Cancerpatient i Coronatider

Bilden ovan: Vid sex tillfällen åkte jag till Radiumhemmet för att få mina cellgifter. Här skålar jag och gläds över att dessa behandlingar nu är över!

Jag fick frågan om jag vill dela min upplevelse att nu vara cancerpatient i dessa coronatider, kanske kan det förhoppningsvis få någon annan kvinna att inte känna sig så ensam. För tre år sedan fick jag diagnosen äggstockscancer med spridning i buken. Jag opererades vid Karolinska sjukhuset och fick besked att man under operationen kunde ta bort det mesta av tumörerna. Tuffa veckor följde därefter, jag var kvar på sjukhuset och fick också avsluta min behandling med rehab på Saltsjöbadens sjukhus. Så fick jag äntligen komma hem och kunde fortsätta samla krafter innan min cellgiftsbehandling skulle startas upp.

Var tredje månad har jag besökt gyn.cancermottagningen för kontroller, det har känts bra och tryggt att få ha denna bevakning. Tyvärr visade det sig höstas att mina värden blev försämrade och efter olika undersökningar kunde konstateras att jag hade återfall med fem tumörer i lymfsystemet. Jag fortsätter och går på regelbundna kontroller, tumörerna växer långsamt och man vill avvakta med behandling i nuläget.
Detta är naturligtvis en stark psykisk påfrestning för mig. Jag var så glad och full med livskraft när beskedet om återfall kom.

För att hantera och bearbeta min situation är jag nu sjukskriven. Jag får mycket värdefull hjälp och stöd i mina möten hos Psykonkologiska mottagningen på Karolinska. Jag påbörjade också en skrivarkurs där jag träffade andra patienter med kronisk cancer. Eftersom jag alltid varit fysiskt aktiv så har jag flera gånger i veckan olika gruppaktiviteter bokade samt också yogapass och vattengymnastik. Jag får glädje och livskraft att hålla mig igång.

Så kommer coronaviruset med skräck att bli smittad av Covid -19 – och allt förändras!
Jag kan inte längre träffa min viktiga kontaktperson på Psykonkologiska mottagningen, vi får ha våra samtal via telefon och det blir inte för mig samma sak. I stort sett alla möten med vänner och bekanta har fått stanna upp, när jag behöver det som mest. Nu hoppas och önskar jag att det inte behöver startas upp en behandling så länge coronasmittan finns kvar i vårt samhälle.
Vi har ett sommarhus i Söderhamn som jag rest till med förhoppning att få hålla mig frisk.
Här trivs jag och försöker fånga dagen!


Mina kära kollegor gör allt för att uppmuntra mig – här har de skickat en vacker blombukett

Ta hand om er alla!

Petra Dahlberg

X
X